I går skrev jag mina första satser på wikin om IRC-galleria. Någon hade redan skrivit lite om Facebook. Det är ju en början! Jag har också den senaste veckan läst artiklar om bibliotek 2.0 och gort anteckningar för kursarbetet och presentationen. De följande två veckor ska jag koncentrera mig nästan helt på denna arbete, för det börjar bli bråttom snart. Men nästa vecka är också sportlov från min dotters dagis, så hon är hemma och jag har inte lika mycket tid för att studera som vanligen. Vi får se hur det går.
söndag 15 februari 2009
Övning 6.1 - Facebook och bibliotek
Veckoartikeln av Jane Secker (LASSIE project - Case Study 5: Libraries and Facebook) var kanske särskild nyttig för vår grupp som skriver Wikiartikeln om Facebook och IRC-galleria. Åtminstone framställde Secker intressant aktuell litteratur på ämnet Facebook. Artikeln behandlar om hur bibliotek och biblioteksanställda kan ta nytta av Facebook professionellt, samt de tillämpningar i Facebook som kan utnyttjas av eller som har någon anknytning till biblioteken.
Det mesta meningsfullt på artikeln för mig var kapitlen som behandlade Facebook applikationer, grupper och Facebook Pages. Det klarnade mig vad som egentligen finns i Facebook som bibliotek eller dess användare kan ha nytta av. Det finns överraskande mycket applikationer med anknytning till biblioteken. Till exempel egenskapet att man kan söka i somliga bibliotekskataloger via Facebook och "Facebook Librarian" var helt nytt för mig. Vidare, jag visste att det finns olika grupper i Facebook, men fastän jag är medlem i Facebook (och jag tycker att Kim också berättade det) hade jag faktiskt inte tidigare uppfattat att det finns olika slags av profilsidor för individer och organisationer. Alltså nu vet jag, tack vare denna artikeln.
I motsats, de rekommendationer som Secker gav om best practice var inte lika nyttiga. Hon antyder att de hade inte tillräckligt med tid och erfarenhet för att ge rekommendationer för biblioteken som vill göra marknadsföring genom Facebook, men jag tror att detta är vad vi är mest intresserade om på den här kursen. Däri var listan "Using Facebook as a Librarian" något av en besvikelse.
Det mesta meningsfullt på artikeln för mig var kapitlen som behandlade Facebook applikationer, grupper och Facebook Pages. Det klarnade mig vad som egentligen finns i Facebook som bibliotek eller dess användare kan ha nytta av. Det finns överraskande mycket applikationer med anknytning till biblioteken. Till exempel egenskapet att man kan söka i somliga bibliotekskataloger via Facebook och "Facebook Librarian" var helt nytt för mig. Vidare, jag visste att det finns olika grupper i Facebook, men fastän jag är medlem i Facebook (och jag tycker att Kim också berättade det) hade jag faktiskt inte tidigare uppfattat att det finns olika slags av profilsidor för individer och organisationer. Alltså nu vet jag, tack vare denna artikeln.
I motsats, de rekommendationer som Secker gav om best practice var inte lika nyttiga. Hon antyder att de hade inte tillräckligt med tid och erfarenhet för att ge rekommendationer för biblioteken som vill göra marknadsföring genom Facebook, men jag tror att detta är vad vi är mest intresserade om på den här kursen. Däri var listan "Using Facebook as a Librarian" något av en besvikelse.
måndag 9 februari 2009
Övning 5.1 - Taggning och folksonomier
Veckans artikel var Tagging, Folksonomy & Co - Renaissance of Manual Indexing? av Jakob Voß. Artikeln behandlar två aspekter av manuell indexering: kontrollerade ämnesordsregister och taggar. Ofta har det framlagts att en av taggarnas, eller folksonomiernas, fördelar är att eftersom användarna beskriver innehållet med sina egna termer, är taggarna nära användarnas vanliga språk och materialen skulle vara enklare att hitta. Nackdelen är att utan kontroll av vokabuläret synonymer, homonymer och ordformer kan orsaka problem när man söker information. Voß konstaterar att "[v]ocabulary control and relationships between index terms should not be distinctive features of tagging systems and traditional knowledge organization systems but possible properties of manual indexing systems". Han ger som ett exempel Wikipedia där taggarna är till en viss grad kontrollerade. Jag håller också att folksonomier skulle dra nytta av en viss kontroll på vokabulären. T.ex. Delicious föreslår populära taggar automatiskt men jag tycker att den skulle också kunna föreslå rekommenderade ordformer. En sådan automatisering skulle hjälpa med problem med ordformer som förekommer i sökning.
Jag håller också åsikten att Folksonomier och taxonomier torde inte stå i motsats till varandra utan komplettera varandra som Anna noterar i sin blogg. Integreringen av taggning med bibliotekskatalogen är ett exempel på hur de två systemer kan samarbeta. Om materialet på katalogen har beskrivits med både ämnesord och taggar, man behöver inte i början veta de riktiga termer, men kan söka "med sina egna ord". När man hittat något material, man kan kolla vilka kontrollerade termer har användts för att beskriva materialen och sedan utvidga sökningen. Som Voß konstaterar: "Collaborative tagging is [...] a catalyst for improvement and innovation in indexing".
Jag håller också åsikten att Folksonomier och taxonomier torde inte stå i motsats till varandra utan komplettera varandra som Anna noterar i sin blogg. Integreringen av taggning med bibliotekskatalogen är ett exempel på hur de två systemer kan samarbeta. Om materialet på katalogen har beskrivits med både ämnesord och taggar, man behöver inte i början veta de riktiga termer, men kan söka "med sina egna ord". När man hittat något material, man kan kolla vilka kontrollerade termer har användts för att beskriva materialen och sedan utvidga sökningen. Som Voß konstaterar: "Collaborative tagging is [...] a catalyst for improvement and innovation in indexing".
lördag 7 februari 2009
Mikrobloggar
Hittade en blogginlägg kallad Vinkkejä Jaikuajille ja Twittereille, som ger tips hur bibliotekar skulle bäst kunna ta nytta av mikrobloggar.
Förresten, kan någon ge råd hur jag kan tillägga en länk på en bloggkommentar på samma sätt som man gör i själva inlägget utan att bara ge addressen på sidan.
Förresten, kan någon ge råd hur jag kan tillägga en länk på en bloggkommentar på samma sätt som man gör i själva inlägget utan att bara ge addressen på sidan.
onsdag 4 februari 2009
Library 2.0 stuff
Har knagglat mig igenom länkarna som Delicious sckickar till min Google Reader med taggen library2.0. (Det finns flera per dag.) De nyttigaste har jag sparat till mitt Delicious konto.
tisdag 3 februari 2009
Övning 5.2 - Folksonomier
Nu har jag registrerat mig i Delicious och skapat en beställning på taggen library2.0 (därför att jag och Monica har det som temat i vårt grupparbete). Härtill prenumererade jag flödet till min Google Reader. Jag har också redan samlat (och taggat) några länkar med anknytning till Wiki övningen. Ni kan se de senaste länkar som jag infogat i mitt Delicious konto på höger. Där finns också länken till mina bokmärkena på Delicious.
Övning 4.1 - Artiklar om Facebook
Veckans uppgift var att söka fram och referera samt diskutera två artiklar som har med Wiki övningens tema att göra. Jag är medlem i grupp 5 som srkriver en artikel om Facebook och IRC-galleria.
Båda de artiklar som jag valde var enkätrapporter gällande Facebook:
Lampe, C., N. Ellison, & C. Steinfield. 2006. A Face(book) in the crowd: Social searching vs. social browsing. Proceedings of the 2006 20th Anniversary Conference on Computer Supported Cooperative Work (pp. 167-170). New York: ACM Press.
och
Charnigo, Laurie and Paula Barnett-Ellis. 2007. Checking Out Facebook.com: The Impact of a Digital Trend on Academic Libraries. Information Technology and Libraries 26 (1): 23-34.
Den första artikeln rapporterade en undersökning om hur användare av Facebook utnyttjar webbplatsen: till att forma nya online kontakter (social browsing) eller till att fördjupa sina offline kontakter (social searching). De som undersöktes var första års studerande på Michigan State University i 2005. Enligt undersökningen är Facebook medlemmarnas deltagande organiserad mestadels enligt offline nätverk i motsats till andra sociala nätverk på webben. Alltså Facebook medlemmar använder tjänsten mest till att söka kamrater som de redan känner IRL. Det här resultatet känns en självklarhet, men det är ju bra att det finns undersökt vetande om saken, så är det inte bara mututietoa. Andra röner som undersökningen gav var att mestadel av de undersökta studerandena använder Facebook och att de anser att deras publik är jämnåriga och inte så mycket lärare eller andra auktoriteter såsom polisen.
Den här säkerhetsaspekten dök upp också i den andra artikeln vilkens skrivare frågade 126 amerikanska bibliotekarier, som jobbar på akademiska bibliotek, om deras förhållandena till Facebook och om studerandenas användning av Facebook hade haft någon effekt på jobbet. Några bibliotekarier hade märkt att studerandena inte är tillräckligt försiktiga med deras intimitet på nätet. Därför hade de börjat handleda studerandena att beakta intimitetsskyddet när de till exempel skapar en Facebook profil eller publicerar material på webben.
Annan information som den senare undersökningen gav var inget revolutionerande heller, utan verkar ganska familjärt; Av de undersökta 19 % hade inte ens hört om Facebook (på vintern 2006) och bara 34 % hade en egen profil. Ytterligare bara två bibliotekar av de 126 som var representerade hade en profil i Facebook. Effekter av studerandenas användning av Facebook inkluderade bland annat ökade besökarantal, användning av maskinvara och larm. Enligt svaren hade Facebook användningen haft en minimal effekt på alla tre ovannämnda. Vidare, få svarare hade haft Facebook relaterande klagande (till exempel om någon har upptagit en dator för en lång tid för att surfa på Facebook) och ännu fjärre bibliotekar hade blockerat Facebook på deras nätverk. Bibliotekariernas inställningar till Facebook var för det mesta neutrala men bland uttrycken om tjänsten var det mer positiva än negativa uttalanden. Någras förhållande var rentav entusiastiskt och även de som inte var mycket intresserade om tjänsten var emot att man skulle försöka reglera användningen av den.
Kanske var resultaterna på de här undersökningarna inte jätte rafflande men åndå var det intresserande att få bekräftelse till sina aningar. Säkerhetsaspekten verkar dyka fram överallt, men trots det verkar de mesta underlåta intimitetsskyddet på webben. Jag vet inte hur mycket bibliotekar (akademiska eller allmänna) vanligen betonar säkerheten på deras datorundervisningar men tydligen man skulle betona den mycket mera än nuförtiden fast några har säkert redan blivit led med ämnet.
Båda de artiklar som jag valde var enkätrapporter gällande Facebook:
Lampe, C., N. Ellison, & C. Steinfield. 2006. A Face(book) in the crowd: Social searching vs. social browsing. Proceedings of the 2006 20th Anniversary Conference on Computer Supported Cooperative Work (pp. 167-170). New York: ACM Press.
och
Charnigo, Laurie and Paula Barnett-Ellis. 2007. Checking Out Facebook.com: The Impact of a Digital Trend on Academic Libraries. Information Technology and Libraries 26 (1): 23-34.
Den första artikeln rapporterade en undersökning om hur användare av Facebook utnyttjar webbplatsen: till att forma nya online kontakter (social browsing) eller till att fördjupa sina offline kontakter (social searching). De som undersöktes var första års studerande på Michigan State University i 2005. Enligt undersökningen är Facebook medlemmarnas deltagande organiserad mestadels enligt offline nätverk i motsats till andra sociala nätverk på webben. Alltså Facebook medlemmar använder tjänsten mest till att söka kamrater som de redan känner IRL. Det här resultatet känns en självklarhet, men det är ju bra att det finns undersökt vetande om saken, så är det inte bara mututietoa. Andra röner som undersökningen gav var att mestadel av de undersökta studerandena använder Facebook och att de anser att deras publik är jämnåriga och inte så mycket lärare eller andra auktoriteter såsom polisen.
Den här säkerhetsaspekten dök upp också i den andra artikeln vilkens skrivare frågade 126 amerikanska bibliotekarier, som jobbar på akademiska bibliotek, om deras förhållandena till Facebook och om studerandenas användning av Facebook hade haft någon effekt på jobbet. Några bibliotekarier hade märkt att studerandena inte är tillräckligt försiktiga med deras intimitet på nätet. Därför hade de börjat handleda studerandena att beakta intimitetsskyddet när de till exempel skapar en Facebook profil eller publicerar material på webben.
Annan information som den senare undersökningen gav var inget revolutionerande heller, utan verkar ganska familjärt; Av de undersökta 19 % hade inte ens hört om Facebook (på vintern 2006) och bara 34 % hade en egen profil. Ytterligare bara två bibliotekar av de 126 som var representerade hade en profil i Facebook. Effekter av studerandenas användning av Facebook inkluderade bland annat ökade besökarantal, användning av maskinvara och larm. Enligt svaren hade Facebook användningen haft en minimal effekt på alla tre ovannämnda. Vidare, få svarare hade haft Facebook relaterande klagande (till exempel om någon har upptagit en dator för en lång tid för att surfa på Facebook) och ännu fjärre bibliotekar hade blockerat Facebook på deras nätverk. Bibliotekariernas inställningar till Facebook var för det mesta neutrala men bland uttrycken om tjänsten var det mer positiva än negativa uttalanden. Någras förhållande var rentav entusiastiskt och även de som inte var mycket intresserade om tjänsten var emot att man skulle försöka reglera användningen av den.
Kanske var resultaterna på de här undersökningarna inte jätte rafflande men åndå var det intresserande att få bekräftelse till sina aningar. Säkerhetsaspekten verkar dyka fram överallt, men trots det verkar de mesta underlåta intimitetsskyddet på webben. Jag vet inte hur mycket bibliotekar (akademiska eller allmänna) vanligen betonar säkerheten på deras datorundervisningar men tydligen man skulle betona den mycket mera än nuförtiden fast några har säkert redan blivit led med ämnet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
