Övning 4.1 - Artiklar om Facebook

Veckans uppgift var att söka fram och referera samt diskutera två artiklar som har med Wiki övningens tema att göra. Jag är medlem i grupp 5 som srkriver en artikel om Facebook och IRC-galleria.

Båda de artiklar som jag valde var enkätrapporter gällande Facebook:

Lampe, C., N. Ellison, & C. Steinfield. 2006. A Face(book) in the crowd: Social searching vs. social browsing. Proceedings of the 2006 20th Anniversary Conference on Computer Supported Cooperative Work (pp. 167-170). New York: ACM Press.

och

Charnigo, Laurie and Paula Barnett-Ellis. 2007. Checking Out Facebook.com: The Impact of a Digital Trend on Academic Libraries. Information Technology and Libraries 26 (1): 23-34.


Den första artikeln rapporterade en undersökning om hur användare av Facebook utnyttjar webbplatsen: till att forma nya online kontakter (social browsing) eller till att fördjupa sina offline kontakter (social searching). De som undersöktes var första års studerande på Michigan State University i 2005. Enligt undersökningen är Facebook medlemmarnas deltagande organiserad mestadels enligt offline nätverk i motsats till andra sociala nätverk på webben. Alltså Facebook medlemmar använder tjänsten mest till att söka kamrater som de redan känner IRL. Det här resultatet känns en självklarhet, men det är ju bra att det finns undersökt vetande om saken, så är det inte bara mututietoa. Andra röner som undersökningen gav var att mestadel av de undersökta studerandena använder Facebook och att de anser att deras publik är jämnåriga och inte så mycket lärare eller andra auktoriteter såsom polisen.

Den här säkerhetsaspekten dök upp också i den andra artikeln vilkens skrivare frågade 126 amerikanska bibliotekarier, som jobbar på akademiska bibliotek, om deras förhållandena till Facebook och om studerandenas användning av Facebook hade haft någon effekt på jobbet. Några bibliotekarier hade märkt att studerandena inte är tillräckligt försiktiga med deras intimitet på nätet. Därför hade de börjat handleda studerandena att beakta intimitetsskyddet när de till exempel skapar en Facebook profil eller publicerar material på webben.

Annan information som den senare undersökningen gav var inget revolutionerande heller, utan verkar ganska familjärt; Av de undersökta 19 % hade inte ens hört om Facebook (på vintern 2006) och bara 34 % hade en egen profil. Ytterligare bara två bibliotekar av de 126 som var representerade hade en profil i Facebook. Effekter av studerandenas användning av Facebook inkluderade bland annat ökade besökarantal, användning av maskinvara och larm. Enligt svaren hade Facebook användningen haft en minimal effekt på alla tre ovannämnda. Vidare, få svarare hade haft Facebook relaterande klagande (till exempel om någon har upptagit en dator för en lång tid för att surfa på Facebook) och ännu fjärre bibliotekar hade blockerat Facebook på deras nätverk. Bibliotekariernas inställningar till Facebook var för det mesta neutrala men bland uttrycken om tjänsten var det mer positiva än negativa uttalanden. Någras förhållande var rentav entusiastiskt och även de som inte var mycket intresserade om tjänsten var emot att man skulle försöka reglera användningen av den.

Kanske var resultaterna på de här undersökningarna inte jätte rafflande men åndå var det intresserande att få bekräftelse till sina aningar. Säkerhetsaspekten verkar dyka fram överallt, men trots det verkar de mesta underlåta intimitetsskyddet på webben. Jag vet inte hur mycket bibliotekar (akademiska eller allmänna) vanligen betonar säkerheten på deras datorundervisningar men tydligen man skulle betona den mycket mera än nuförtiden fast några har säkert redan blivit led med ämnet.