Övning 8.1 - Veckoartikel, Bibliotek 2.0

Veckans artikel var Library 2.0 - Service for the next-generation library av Michael E. Casey och Laura C. Savastinuk. Den handlar om den nya utformningen av biblioteksservicen som kallas Bibliotek 2.0. Lättläst, tydlig, informativ och intressant är adjektiv som jag tycker att beskriver artikeln bra. Speciellt nyttig också i anseende till vårt kursarbete som jämväl ska handla om Bibliotek 2.0.

Enligt Casey och Savastinuk (2006) Bibliotek 2.0 gäller huvudsakligen om fortgående och ändamålsenlig ändring, samt deltagande av biblioteksanvändare i skapande och underhållande av servicen. Eftersom Bibliotek 2.0 försöker fortfarande hålla takt med dess kundernas fluktuerande behov, skall förändringarna föregå enligt återkoppling från (personal och) kunder och speciellt genom att kunder medverkar i utvecklingen av bibliotekets tjänster. Samtidigt som Bibliotek 2.0 söker att förbättra servicen till nuvarande kunder söker den också att nå de mängder som inte användar biblioteksservicen (The Long Tail). Med Web 2.0 teknologierna finns det gott om tillämpningar som lockar användarnas deltagande och som biblioteken kan utnyttja till att växelverka med potentiella och nuvarande kunder (t. ex. sociala nätverk, bloggar, wikier och tillåtande av taggning och kommentarer på bibliotekskataloger).

I likhet med Michael C. Habib (2006) som anser att Bibliotek 2.0 går även utanför webbtjänster, framför Casey och Savastinuk att också de platsbunda servicen kan uppfylla definitionen Bibliotek 2.0 om bara de uppnår biblioteksanvändare, är kontinuerligt omvärderade och drar nytta av användarnas insats. Exemplar om sådana fysiska servicen skulle ha varit intressanta. Kan någon på kursen tänka på några, för jag har egentligen inte kommit på en enda. Kunder kan ju delta i händelser eller läsecirkel på bibliotek och hjälpa arrangera evenemang eller utställningar. Men på vilka egentliga fysiska grundservicen kan kunder för närvarande direkt inverka, utom genom att ge feedback och hoppas att den behandlas?

_________________

Övriga källor:

Habib, Michael C. (2006). Toward Academic Library 2.0: Development and Application of a Library 2.0 Methodology. A Master’s Paper for the M.S. in L.S degree. University of North Carolina at Chapel Hill, School of Information and Library Science, November, 2006. På http://etd.ils.unc.edu/dspace/bitstream/1901/356/1/michaelhabib.pdf (24.2.2009).

Övning 6.2 - Sociala nätverk

Veckans andra uppgift var att söka bibliotek i någon social nätverk och undersöka vad de gör där. Jag sökte bibliotek i MySpace och hittade några som hade relativt aktiva profiler. Med det menar jag att sidorna hade aktuella länkar och biblioteken hade många "vänner". Sådana var t.ex. Hennepin County Library från Minnesota med 1440 vänner och New Orleans Public Library med 2083 vänner. Hennepins sida är riktad till tonåringar och har likartad utseende som avdelningen för tonåringar på bibliotekets webbsida, medan New Orleans har tagit en mer allmän inriktning. Båda bibliotek länkar från deras MySpace sidor till utvalda tjänster på deras egna webbsidor och till andra sidor på MySpace. Hennepins länkar visar till sådant innehåll som intresserar unga medan New Orleans har byggat sin MySpace sida till ett slags portal till bibliotekets webbsida med länkar som "fråga biblioteket", "ladda ner talböcker" och "bläddra bibliotekskatalogen".

Jag tycker att biblioteken vill vara i MySpace för att många av deras kunder och potentiella kunder tillbringar sin tid där. Biblioteken gör förstås marknadsföring i MySpace men de är där också för att betjäna deras kunder bättre genom att försöka koppla ihop biblioteksservicen med deras kundernas andra fritidsaktiviteter. På så sätt försöker de göra lättare för kunder att ta kontakt i biblioteket. De försöker komma närmare deras kunder och växelverka med dem. I MySpace vänner kan lämna kommentarer, och båda Hennepins och New Orleans vänner har gjort det. Det finns ju ingen diskussion (MySpace kommentarruta är kanske inte det bästa forum för det) utan kommentarerna är till mest hälsningar och positiv återkoppling.

Jag tror att det har tagit någon arbetstid att bygga dessa bibliotekens MySpace sidor men att underhållande av sidorna inte skulle kräva så mycket tid. Det gäller mest om att uppdatera länkar och läsa kommentarerna samt publicera nya meddelanden som MySpace blogg inlägg. Men de kan ju vara samma meddelanden som används på bibliotekets webbsida och skulle skrivas i alla fall.

Visst finns det några risker också på att vara med i sociala nätverken. Särskilt när man representerar en offentlig organisation som en bibliotek, man bör tänka noga på vad man skriver och vilken sorts innehåll man publicerar på nätet. I MySpace användaravtalet står det att MySpace inte säljer användarnas innehåll eller personuppgifter till tredje parter och att MySpace inte äger innehåll som användarna förlägger, utan att de raderar innehållet om användaren lämnar tjänsten. Ändå finns det ingen garanti att innehållet och personuppgifter inte skulle spridas på nätet på något sätt, alltså man skulle iaktta en viss försiktighet som alltid när man agerar på nätet.

Uppdatering

I går skrev jag mina första satser på wikin om IRC-galleria. Någon hade redan skrivit lite om Facebook. Det är ju en början! Jag har också den senaste veckan läst artiklar om bibliotek 2.0 och gort anteckningar för kursarbetet och presentationen. De följande två veckor ska jag koncentrera mig nästan helt på denna arbete, för det börjar bli bråttom snart. Men nästa vecka är också sportlov från min dotters dagis, så hon är hemma och jag har inte lika mycket tid för att studera som vanligen. Vi får se hur det går.

Övning 6.1 - Facebook och bibliotek

Veckoartikeln av Jane Secker (LASSIE project - Case Study 5: Libraries and Facebook) var kanske särskild nyttig för vår grupp som skriver Wikiartikeln om Facebook och IRC-galleria. Åtminstone framställde Secker intressant aktuell litteratur på ämnet Facebook. Artikeln behandlar om hur bibliotek och biblioteksanställda kan ta nytta av Facebook professionellt, samt de tillämpningar i Facebook som kan utnyttjas av eller som har någon anknytning till biblioteken.

Det mesta meningsfullt på artikeln för mig var kapitlen som behandlade Facebook applikationer, grupper och Facebook Pages. Det klarnade mig vad som egentligen finns i Facebook som bibliotek eller dess användare kan ha nytta av. Det finns överraskande mycket applikationer med anknytning till biblioteken. Till exempel egenskapet att man kan söka i somliga bibliotekskataloger via Facebook och "Facebook Librarian" var helt nytt för mig. Vidare, jag visste att det finns olika grupper i Facebook, men fastän jag är medlem i Facebook (och jag tycker att Kim också berättade det) hade jag faktiskt inte tidigare uppfattat att det finns olika slags av profilsidor för individer och organisationer. Alltså nu vet jag, tack vare denna artikeln.

I motsats, de rekommendationer som Secker gav om best practice var inte lika nyttiga. Hon antyder att de hade inte tillräckligt med tid och erfarenhet för att ge rekommendationer för biblioteken som vill göra marknadsföring genom Facebook, men jag tror att detta är vad vi är mest intresserade om på den här kursen. Däri var listan "Using Facebook as a Librarian" något av en besvikelse.

Övning 5.1 - Taggning och folksonomier

Veckans artikel var Tagging, Folksonomy & Co - Renaissance of Manual Indexing? av Jakob Voß. Artikeln behandlar två aspekter av manuell indexering: kontrollerade ämnesordsregister och taggar. Ofta har det framlagts att en av taggarnas, eller folksonomiernas, fördelar är att eftersom användarna beskriver innehållet med sina egna termer, är taggarna nära användarnas vanliga språk och materialen skulle vara enklare att hitta. Nackdelen är att utan kontroll av vokabuläret synonymer, homonymer och ordformer kan orsaka problem när man söker information. Voß konstaterar att "[v]ocabulary control and relationships between index terms should not be distinctive features of tagging systems and traditional knowledge organization systems but possible properties of manual indexing systems". Han ger som ett exempel Wikipedia där taggarna är till en viss grad kontrollerade. Jag håller också att folksonomier skulle dra nytta av en viss kontroll på vokabulären. T.ex. Delicious föreslår populära taggar automatiskt men jag tycker att den skulle också kunna föreslå rekommenderade ordformer. En sådan automatisering skulle hjälpa med problem med ordformer som förekommer i sökning.

Jag håller också åsikten att Folksonomier och taxonomier torde inte stå i motsats till varandra utan komplettera varandra som Anna noterar i sin blogg. Integreringen av taggning med bibliotekskatalogen är ett exempel på hur de två systemer kan samarbeta. Om materialet på katalogen har beskrivits med både ämnesord och taggar, man behöver inte i början veta de riktiga termer, men kan söka "med sina egna ord". När man hittat något material, man kan kolla vilka kontrollerade termer har användts för att beskriva materialen och sedan utvidga sökningen. Som Voß konstaterar: "Collaborative tagging is [...] a catalyst for improvement and innovation in indexing".

Mikrobloggar

Hittade en blogginlägg kallad Vinkkejä Jaikuajille ja Twittereille, som ger tips hur bibliotekar skulle bäst kunna ta nytta av mikrobloggar.

Förresten, kan någon ge råd hur jag kan tillägga en länk på en bloggkommentar på samma sätt som man gör i själva inlägget utan att bara ge addressen på sidan.

Library 2.0 stuff

Har knagglat mig igenom länkarna som Delicious sckickar till min Google Reader med taggen library2.0. (Det finns flera per dag.) De nyttigaste har jag sparat till mitt Delicious konto.